Boif 2 - BOIF sportförening Kristianstad

1960-talet

A-laget vann 1960 div. 5 och var åter uppe i div. 4. Framgångarna fortsatte och 1962 tog Vilan steget upp till div. 3 för första gången under sin 30-åriga tillvaro. Men laget åkte ur direkt och sedan följde tre år i div. 4 innan nästa sejour i div. 3 började 1967.

Den nya perioden i div. 3 blev sjuårig innan det var dags igen för div. 4. Men Vilan hade nu breddat och höjt kvaliteten på sin fotbollsverksamhet högst väsentligt och var en fullvärdig konkurrent till de bättre lagen i Norra Skåne.

På styrelsesidan kan också nämnas bröderna Gösta (v.ordf. 1942 och ledamot 1948-49) och Ernst Björkegren (ordf. 1945, v.ordf. 1943, 1948-51 och ledamot 1942 och 1944). Övriga i styrelsen under den här tiden som exempelvis Gösta Palmblad, Sten Nilsson, Sven-Erik Holmgren, Stig Berg och Bengt-Åke Klinthén hade växt upp eller hade ganska tidigt fått sin hemvist på Vilan. Först 1967 kom den förste styrelsemedlemmen som inte hade någon direkt anknytning till Vilan. Det var Åke Vedin. Sedan kom Åkes bror Stig, Tage Winberg, Thage Andersson, Karl-Axel Alm och Bengt Eskilsson. Från de egna leden fylldes styrelsen under 60-talet på med den andra generationens Vilan-medlemmar som Tore Holmqvist, Roy Jönsson (sekr. 1964-70), Ingvar Svensson (v.ordf.1967-79), 0lle Bergkvist och Christer Rosberg.

Det var många bröder som växte upp på Vilan och sedan kom att ingå i Vilans fotbollslag. Här kan nämnas Tore, Sune, Helge och Börje Lundgren, Karl och Ove "Taddy" Ågren, Karl, Sven "Bagare" och Erik Andersson, Oskar och Otto Stjärnfelt, Gösta och Ernst Björkegren, Bertil och Johnny Jönsson, Karl-Axel "Ägget", Sven-Arne "Nonna" och Bengt "Godde" Olsson, Stig, John "Nonne" och Börje "Kroon"Johansson, Henry "Skorpan" och Leif Nilsson, Sven-Åke "Nubbet" och Torsten Persson, Pelle, Kjell och Hasse Holmqvist med kusinen Tore Holmqvist, Börje och Jan Erlandsson, Agne och Gert Erlandsson (de båda brödraparen är kusiner) med farbrodern Knut, Kaj och Kurt Andersson, Gustav och Christer Rosberg samt Jan och Leif Jönsson.

Det gamla municipalsamhället Vilan hade satt sin prägel på Vilans BolF sedan starten 1932 och en tid in på 60-talet. Det var hela familjer uppväxta på Vilan, som utgjorde medlemskadern i föreningen. Som ett bra exempel på detta förhållande kan nämnas familjen Hallqvist med åldermannen Nils Hallqvist (ordf. 1939-43), hans äldste son Hans (sekr. 1945-60 och sedan med i styrelsen i olika omgångar, tränare 1954-55 och 1972-73), andre sonen Cai (sekr. 1961-62 och kassör 1965-66), Hasses maka Sonja (i damklubbens styrelse) och Hasse och Sonjas son Mats med 17 A-lagsmatcher men 245 B-lagsmatcher. Fadern Hasse deltog i 118 A-lagsmatcher med debut 1938, och 61 B-lagsmatcher. En fjärde generation Hallqvist - Mats son Anders - hann också spela som pojklagsspelare i Vilans färger före sammanslagningen med IFKs fotbollssektion.

Det var i stort sett först på 60-talet som det började att komma spelare till Vilan från de övriga klubbarna i Kristianstad med omnnejd. Men på 70- och 80-talet började Vilan också att värva en hel del spelare från klubbar utanför Kristianstadsområdet. Konkurrensen om att vara Kristianstads bästa fotbollsklubb ökade i slutet av 60-talet och 1990 fann man för gott att gå samman med IFK Kristianstads fotbollsektion till den nya föreningen Kristianstads FF för att få fram ett starkt lag i kommunen.

1970-talet

Efter 32 år i en följd som ordförande i Vilans BolF överlämnade Gösta Palmblad år 1978 ordförandeklubban till Stig Wedin - bror till Åke som redan fanns med i styrelsen. Åke hade dessutom debuterat i A-laget 1965 och spelade 34 A-lagsmatcher som målvakt. Stig Wedin blev den siste ordföranden (1978-1979) på 70-talet. Stig hade i början av 70-talet tagit hand om ungdomssektionen som växte lavinartat.

Vilan var div. 3-lag fram till och med 1973 sedan följde tre nya år i div. 4 innan det var dags igen 1977 för div. 3. För att komma tillbaka till div. 3-societeten hade man till hösten 1976 värvat de gamla allsvenska fotbollsspe larna Göran "Smula" Bergström, Bertil "Dodo" Grenvi, Christer Malmberg och Jan-Erik "Prillan" Sjöberg. Året efter kom Roger Magnusson. Roger hamnade i Vilan efter en lång karriär som började i Blomstermåls IK och sedan fortsatte i Åtvidabergs FF, Juventus i Turin, Köln, Olympique Marseille, Red Star i Paris, Helsingborgs IF och avslutades i Vilan. Roger deltog i 14 landskamper 1964-1969. För Vilan blev det 31 matcher och ett mål.

I början av 70-talet började intresset för ungdomens fritidsproblem att öka markant i kommunen och de styrande i föreningen beslöt då att göra en bred satsning på ungdomsfotbollen. Snart märkte man i föreningen att den här verksamheten bara växte och man förstod att det inte gick att hantera ungdomsfotbollen inom fotbollsektionen. Därför bildades ungdomssektionen 1973.

Vid starten bestod ungdomssektionen av fyra ledare och tre pojklag i seriespel. År 1981 hade ungdomssektionen vuxit till en ledarstab på cirka 50 personer och inte mindre än åtta pojklag och fyra flicklag i seriespel samt en knatteverksamhet som omfattade ett par hundra pojkar och flickor. Denna omfattande verksamhet saknade någon motsvarighet i kommunen i övrigt. Den kraftfulla utveckling som skedde i föreningen under 70-talet var till stor del ungdomsfotbollens förtjänst. Ungdomssektionen blev en injektion för och ryggraden i föreningen. Det utvecklades inte enbart duktiga fotbollsspelare utan också duktiga och aktiva ledare som kom att bli stommen i föreningens ledarstab.

Bingospel var en mycket viktig inkomstkälla tillföreningens ständigt väx ande verksamhet. Första gången som Vilan arrangerade Bingo var 1964 i dåvarande klubblokalen i Härlövs gamla skola. Bingot bedrevs sedan i KBS-baren och TO-salen fram till 1970 då den upphörde på grund av bristande lönsamhet. Bingoverksamheten upptogs igen 1973 då Vilan började med dagbingo på Röda Kvarn vid Lilla Torg. Efter ett år vid Lilla Torg flyttades bingoverksamheten till större lokaler på Östra Storgatan 35. Nu var det Ritbingo (variantbingo) som gällde mot att det tidigare var automatbingo. Intresset för Ritbingo var stort och 1978 sågföreningen sig om efter en större lokal. Ölhallen, intill den dåvarande lokalen på Östra Storgatan 35, blev ledig och hit flyttade bingoverksamheten.

Länstyrelsen utdelade tillstånden för bingoverksamhet och Vilan hade tillstånd under slutet av 70-talet och 80-talet för 1 200 000 kronor årligen, vilket gav en vinst omkring 180 000 kronor. Konsultverksamhet till andra föreningar med tillstånd gav intäkter på omkring 75 000 kronor per år. I början av 80-talet var ett 20-tal anställda i den totala bingoverksamheten, som omsatte omkring 6 miljoner kronor.

Sportsligt sett var SOC-spelen i bordtennis 1976 det stora utropstecknet. För första gången i spelens historia tog en idrottsförening hand om det ekonomiska ansvaret - och tjänade pengar på det! Arrangemangen blev en fullträff. Svensk Idrott, Riksidrottsförbundets officiella organ, korade Vilan till årets främste idrottsarrangör. Det var ett pris som röstades fram av de svenska sportjournalisterna. Förnämlig PR... Bengt Ahlbom, svensk sportjournalistiks "grand old man", avslutar sin artikel i Svensk Idrott med följande rader. "för mig framstod Vilan under ett veckolångt Kristianstadsbesök som något av en mönsterbildande förening."

Vilan satsar 1979 på en ny stortävling i pingis - Europa Top 12. Men en fruktansvärd snöstorm slår hårt, både bland deltagare och publik. Trots alla problem gör föreningen en stark insats och får ett varmt tack av Svenska Bordtennisförbundet.

Efter den ryktbare Erling Nilsson - som var Vilans fotbollstränare 1976-1978 - anställde Vilan den idag från 7V4 Tipslördag" kände expertkommentatorn Peter Antoine år 1979. Peter fortsatte att träna laget under 1980. Ett annat känt tränarnamn under 80-talet var Bosse Nilsson som varit tränare i IFK Hässleholm och biträdande tränare för A-landslaget. Bosse anställdes 1986.

A-laget hamnade på andra plats i div. 3 år 1982 och var trea 1983 men klarade sig kvar i trean med ett nödrop 1984. Men det följande året 1985 gick det inte med den nye tränaren Jan Ove Jansson att hålla sig kvar i div. 3 utan det blev att kliva ned till div. 4 för att spela samman laget igen under 1986. Med Bosse Nilsson som halvtidsanställd tränare blev det åter div. 3 efter seriesegern 1986 i div. 4.

Vilan fick fiera nyförvärv inför sin sista säsong 1989 men det var framförallt ett som uppmärksammades särskilt. Det var Mats Nordgren som återvände till Kristianstadsfotbollen efter 17 år i elitfotbollen. Mats hade under sin bortavaro hunnit med 25 A-landskamper.

Vilans och IFKs spelartrupper blev från och med 1990 en enda spelartrupp i den nya föreningen Kristianstads FF. Som ett gott exempel på att familjebanden och kontinuiteten fungerade ända till slutet i Vilan-fotbollen - trots ökande influenser utifrån på spelare- och tränaresidan allt sedan 1960-talet - kan nämnas far och son Rolf och Peter Martinsson. Rolf debuterade i Vilans A-lag 1972. Han var en Vilan-produkt och medverkade i 235 A-lagsmatcher och i mer än 100 B-lags-matcher för Vilans Bol F. Hans son Peter, som vid sammanslagningen var 13 år och då tillhörde Vilans ungdomsfotboll är nu en av KFFs mest tongivande spelare och en målgörare av rang.

Omsättningen på nyförvärv i Vilan var mycket stor, i förhållande till vad som hade förekommit under tidigare perioder i Vilans fotbollshistoria. Det fanns dock flera egna produkter i Vilan - under det här sista decenniet - som kom att spela betydande roller i den nya föreningen KFF. En sådan spelare var Jan-Erik "Janne" Pettersson - med mer än 250 A-lagsmatcher i Vilan-tröjan - och debut i A-laget 1974. Janne blev 1983 allsvensk fotbollsspelare i Halmstads BK. Därefter - efter en halv säsong i Åhus IF 1985 - spelade Janne i IFK Kristianstad 1986-89 och i det nya KFF 1990-93. Janne var 1994-98 hjälptränare i KFF under huvudtränaren Marek Skurczinski och 1999 under Mats Magnusson. År 2000 var Janne huvudtränare. Janne Pettersson var också fotbollssektionens ordförande i KFF 1996-98 och kom då att få denna post efter Ingvar Svensson, som var ordförande i fotbollssektionen från starten 1990 tills Janne tog över. Ingvar Svensson var en av de framträdande ledarna i Vilan under 70-och 80-talen.

En annan "egen Vilan-produkt" från denna generation var Stefan "Stoffe" Olsson, som kom tidigt till Vilan från Växjö, där han spelade för Östers IF i juniorallsvenskan 1976 och debuterade i Vilan 1977. "Stoffe" gjorde 328 A-lagsmatcher i Vilan fram till 1986 och är nu ordförande i KFFs fotbollssektion sedan 1999, då han efterträdde Janne Pettersson. Sålunda idel gamla Vilans BolF:are på denna viktiga post sedan KFFs start 1990. Hjälptränare i KFF är från och med år 2004 Kenneth "Leddan" Persson - ytterligare en känd och meriterad Vilan-produkt - som började i Vilan som knattespelare. Kenneth debuterade i Vilans A-lag 1975 och deltog i 270 A-lagsmatcher fram till 1986 och hade under 70-talet blivit uttagen till fyra pojklandskamper och en juniorlandskamp.

Den 8-9 april 1989 samlades cirka 30 personer från Vilan och IFK för att diskutera en sammanslagning mellan föreningarna. Det konstaterades vid mötet att det inte fanns några större hinder för en sammanslagning. Syftet med sammanslagningen skulle vara att skapa en stark fotbollsfören ing i Kristianstad som med relationer till regionens fotbollsklubbar skulle bli den självklara motorn för fotbollens utveckling i regionen. Målsättningen skulle vara att inom 3-5 år vara ett div. 1-lag och 1990 skulle man vinna div. 3. En interimsstyrelse skulle senare utses för att lägga fram ett färdigt förslag till medlemmarna att ta ställning till under hösten.

Sammanslagningen genomfördes från och med år 1990 och därmed var Vilans Boll- och idrottsförenings stolta historia till ända, men vill det sig väl kan "gamla" Vilans BolF leva kvar ännu många år i skepnad av Vilan 55+.

För att komma med i Vilan 55+ skall man ha fyllt 55 år, vilket innebär att rent teoretiskt kan föreningen leva kvar en bra bit in på 2070-talet. Ponera att de yngsta medlemmarna vid sammanslagningen år 1990 var tio år gamla. De kan då först komma in i Vilan 55+ under är 2035. Lever dessa medlemmar tills de är i 95-årsålders innebär detta att föreningen skulle bestå till omkring 2075.