Gunnelfalk - Vilans Vänner Kristianstad

När man kör över Långebro kommer man till Vilan som fått sitt namn genom att man i början på 1900-talet hade bommar på bron så man fick vänta att köra över. Många satte sig ner för att vila, därav namnet.

Kör man längre västerut kommer man till Charlottesborgsgården som haft många ägare både danskar och svenskar. På 20-30-talet såldes marken och där byggdes egna hem, små hus med 2-3 rum och kök samt uthus så de kunde ha både kor, grisar och höns. Det var mycket jord till så de var nästan självförsörjande.

Frid odlade bär och grönsaker som han sedan sålde inne på Torget i stan. Ekströms tog emot kött och fläsk som de rökte, annars arbetade de på KBS-slakten, Yllefabriken eller Hvilans Mek. verkstad.

Gick man på höger sida mot stan kom man först till Rosengrens skomakeri, därefter Nora Olssons Speceriaffär där man kunde handla på bok. När man betalade fick barnen som var med ofta choklad, så då gällde det att följa med dit.

Sen kom Palmblads skomakeri, Harald Käcks plåtslageri och därefter Anderssons bageri där man kunde fa ett par kakor extra om Fru Andersson expedierade. De hade också brödbil så de körde ut på landsbygden och sålde sina bröd och kakor.

Intill låg Wennerbergs bageri där man kunde lämna in sin egen deg och få den utbakad till vetebröd eller skorpor. De sålde också godis och gjorde knäckstrutar som var enormt goda.

Gunnar Hansson hade taxi, eller droska som det hette på den tiden. Ville man ha en bil fick man ringa på i bostaden. Var där ingen inne fick man vänta i deras kök eftersom det ibland kunde dröja innan det kom hem någon bil.

Nisse Svenssons billackeringsverkstad hade även sina höns i verkstaden. Ibland flög hönsen upp och sprätte på de nylackerade bilarna. Då var det bara att göra om lackeringen.

I Svenssons bryggeri köpte vi svagdricka, 10 öre för en tvåliters spann. Han som sålde sa alltid att det var det "bästa drickat".

Skulle man till Åhus och bada en söndag gick man och ringde på i bostaden. De fick gå ner i källaren och hämta en läsk som man skulle ha med sig. Vilket besvär för 10 öre.

Andra sidan Allégatan låg Abrahamssons hus som rymde många affärer bl. a. Rings cigarraffär som ägdes av Agda Ring och hennes dotter Ingrid. De sålde tidningar tog emot tips och hade också bokmärken som vi kunde köpa. Tidningsbudet Folke kom med Kristianstadsbladet kl. 13 em, så man fick gå till Rings och hämta den. Man kunde också få gratulationskort textade.

Intill låg Luttrups färghandel som ägdes av David Birke. I samma hus fanns också Kooperativa med nya affärer där speceri, charkuteri och mjölkaffär var åtskilda. Där var stora skyltfönster, kyldiskar m.m. så det var moderna affärer. Mjölkaffären sköttes av Majken Rillner. I källaren hade de mangelbord som man fick hyra. På andra våningen i samma hus hade Thea Jönsson Damfrisering.

Efter Abrahamsson hade vi en brant backe. Särskilt vintertid kunde vi ralla nerför den. Längre bort var Essomacken som ägdes av Malte Persson därefter Vilans Frivilliga Brandkår som förutom att vara med om att släcka eldsvådor, också ställde upp på Hedentorps nöjesplats och på jularna var de med och ordnade dans kring granen nere på Vilans torg med långdans ner i gatorna.

Därefter fanns Malmströms skrädderi, Evert Jönsons Herrfrisör, Bonni grönsaksaffär, Sjöholms Charkuteri som hade goda hemlagade varor. En Mjölkaffär som ägdes av Rut Svensson, Viness frukt- och grönsaksaffär som också sålde godis och tomtebrus som man kunde göra sin egen läsk av. Viness ägdes av Lilly Henriksson som också hade en chokladautomat. Hade man en 25-öring så man kunde trycka ut en choklad, då fick man bjuda de som var med så man fick knappt något själv.

Fritz Olssons Manufaktur som sålde tyger och underkläder tog också emot så man kunde få lakan och örngott sydda. Särskilt till jularna skyltade de fint med underkläder lagda i kartonger med glitter och rosetter.

Sture Nilssons Speceri var också en fin affär som julskyltade med fruktkorgar fyllda med sydfrukter och stora chokladkartonger.

Westerbergs Efterträdare som ägdes av Gustav Larsson gjorde själv sina charkuterivaror. Även här var det fin julskyltning med grishuvud, pastejer, syltor

Mårtenssons Speceri ägdes av Agnes Mårtensson som trots att det bara var en liten affär hade stor sortering. I samma hus hade Hansson sitt skomakeri.

I ett utbygge vid sidan om Arups hus låg Salong Chick som ägdes av sömmerskan Bengts Andersson.

Intill hade Silva Jönsson Blomsterhandel och så Posten som sköttes av Inge Carlén och hans fru med hjälp av Stina Sjögren. Långebros Mekaniska verkstad ägdes av Carl Björklund. De hade många anställda och hade mycket arbete till Brännerier och till Stärkelsefabriken.

"Pelle Monark" låg intill, han som sålde Monark cyklar, därav namnet. Han hade också verkstad där han lagade cyklar.

Walfrid Svenssons Möbelaffär hade egen verkstad och han gjorde möbler från bräda till färdiga skåp, bord och stolar mest skulpterat skulpterat.

Lavessons Magasin tog emot säd. I skördetid kunde det bli långa väntetider för hästarna och de som skulle lämna säd. Uppe vid gatan stod Pella Andersson om helgerna och sålde frukt och grönsaker.

Trikåboden ägdes av Rut Olsson och sålde varor som passade som Mors- och Farsdagspresenter såsom förkläden, strumpor och underkläder.

Johnssons cigarraffär sålde allt som tillhörde en cigarraffär. De tog också emot tips och sålde böcker av kända författare särskilt en serie som hette Gård och Hembygd och som var mycket populär.

Österbergs järn var en varufylld affär särskilt till jakt och fiske men också hushållsartiklar i emaljerat. På senare tid sålde de även rostfria kastruller och kaffekannor. Österbergs ägdes av Oskar Larsson och Folke Lilja.

Till Långebro station gick man ofta för att se på de resande som kom med tågen från Malmö eller Ystad, men för det mesta gick vi in på stationen för att värma oss särskilt när vi gått ner oss på isen. De hade nämligen en stor och bra kamin.

Efter järnvägspåret låg Gulfmacken och Hanséns Bilverkstad som ägdes av Harald Hansén. De sålde bilar av märket Citroen.

Längre ner på gatan låg Immelkol som gjorde gengaskol till bilarna. Fjäderfäslakteriet började i liten skala men är numera en stor anläggning - Kronfågel.

Efter Gulfmacken kom Långebro sedan var vi inne i Kristianstad.

***

Gick man på vänster sida mot Kristianstad kom man först till Nils Anderssons Skrotupplag. Han hade mest bilskrot men senare såldes bilar av märket Peugeot.

Därefter kom Dahls Bageri som ägdes av Helge och Göte Dahl. De bakade bröd som hette "Gärds Hembakta". De hade också affär och skickade mycket bröd och kakor med bussar ut till landet.

Johnssons hade också en cigarraffär där de hade den stora sortering som tillhörde en cigarraffär: Där köpte vi våra filmstjärnekort. Fick man Shirley Temple var man stolt.

Sjölholms bostad, i uthuset där de tillverkade sina charkvaror.

Syster Anna Rosendal hade inte någon bestämd mottagningstid utan tog emot dygnet runt om något hade hänt.

Shellmacken sköttes av Hans Rosenkvist. När Sta