Fastigheter 1880 1937 - Fastigheter i Kristianstad 1880-...

Vilan på 1810-talet. De röda linjerna markerar det som i slutet av 1880-talet blev municipalsamhället.

Boende på några av fastigheterna Nr 14:78-93

Härlöv Nr 30 var det första nya nummer som bildades inom det gamla Nr 14. Det skedde när Hvilans Gjuteri och Mekaniska Verkstad startade 1880. Det var ägarna som var skrivna på numret, och fastigheten var den nyuppförda direktörsbostaden i tegel och två våningar.

Noteras kan, att även Per Karlssons fader, f d vagnmakaren Carl Jönsson, bodde här fram till sin död 1885. Även ett par arbetare var skrivna på numret: smeden John Oskar Rydberg och bruksarbetaren Frans August Holmberg. Tekniker Hans Persson Wedin gifte sig 1890 med Per Karlssons dotter Hilma Carolina. Han var tidigare en kort tid folkskollärare och bodde på Nr 50, den s k "gamla skolan" på Bryggerigatan.

Ägare på 1880-talet och en bit in på 1890-talet var timmerman Anders Nilsson. Han står först på numret. Näste ägare är skomakaremästare Jöns Sandberg som flyttar vidare till Nr 35 1897. Därefter ägs huset av f åbon Per Hansson, som kommer från Köpinge 1897. Per Hansson dör 1909 och ny ägare blir 1910 Nils Svensson, f d hemmansägare från Skepparslöv. Han dör 1916 och efterlämnar änkan Elna Karlsson.

NÃ¥gra av de boende:

Urmakare Dav. Hjalmar Möller f 1849 Westerås. 1882-1885
Kopparslagare Jonas Berth. Lund f 1821 i Kristianstad. 1882-1898
Handlare Wolf Nachmansson f 1849 i Szaki. Norsk medborgare. Mosaisk trosbekännare. 1892-1895
Urmakare Peter Theodor Onelius f 1859 i Höör. 1889-1892
Smedmästare Per Pettersson f 1848 i Skepparslöf. Bomma-Petter! 1891-1891
Skräddare Leander Julius Johansson f 1865 i Stoby. 1895-1898
Nils Jönsson Dahlqvist, f d kusk, åkare, f 1871 i Bonderup. Senare ägare till "Dahlqvista-huset". 1898-1903
Karl Albert Gustafsson, bryggeriarbetare, f 1882 i Skatelöf. 1916-

Övriga se kyrkböckerna nedan!

Klipp ur köpekontrakt mellan Anders Nilsson och Rudolf Hodder Stjernsvärd 1882:   1, 2, 3, 4, 5

Nr 32 var nuv Långebrogatan 34, på den tiden ett lågt långt trähus, innan nuvarande fastighet byggdes ca 1936. Huset låg i anslutning till det som senare blev Carl Nilssons trävaruhandel, senare Kristianstads träbolag.

Den förste ägaren var timmerhandlare Jöns Andersson f 1837, tidigare ladufogde på Hedentorp hos Rudolf Hodder Stjernsvärd och ännu tidigare dräng, skriven på Nr 14. Han flyttar till Vä 1890. Näste ägare är också en timmerhandlare vid namn Nils Persson (Pearzon) f 1836, som kommer från Stoby 1890. Han dör 1903. Änkan Ingrid Pearsson bor kvar till 1918. Ny ägare från 1904 är Gustaf Hjalmar Lindborg.

Klipp ur köpekontrakt mellan Jöns Andersson och Rudolf Hodder Stjernsvärd 1882:   1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8

Det var en ganska stor tomt: i öster 55 m, i väster 46 m, i norr mot Långebrogatan 33 m, i söder mot Bryggerigatan 35 m. På platsen fanns enligt köpekontraktet redan ett hus, som var i behov av reparation, vilket skulle ske inom två år.

Noteras kan att en handlare Per Jeppsson flyttar in från W Sallerup 1884 och sedan vidare till Nr 10 1885. Han återkommer senare som handlare på Nr 67 (Boka-Svenssons hus) tvärs över gatan. Nr 10 omfattade tidigare hela området söder om Långebrogatan, och Nr 67 avstyckades härifrån. Boka-Svenssons och sedermera fröken Mårtenssons affär på 1950-talet tycks således härröra från denna gamla rörelse. Se vidare Nr 67!

På fastigheten Nr 32 har bott timmerhandlare, timmerman, handlande, bokhållare, kontorist, bilförare och en arbetare

Nr 33 var Bruksgatan 4 efter Vilans Glas nedåt Bruksgatan. Den förste ägaren kan ha varit hökerihandlaren Adolf Ferdinand Häggström, som tidigare var skriven på Nr 14 och 1883 fördes här på Nr 33. Han flyttade 1886 till Nr 46, nuvarande Bruksgatan 12, där han skrivs som den förste ägaren, vilket tyder på att han byggde huset. Ola Larsson startade bryggeri här ca 1905. Häggström flyttade till Amerika 1888, kom tillbaka till Nr 46 1890. Det är okänt om han drev någon rörelse på något av nummerna 33 eller 46.

Ägare blev 1886 f åbon Johan Persson, som flyttade över från Nr 32 1886. Han kom 1882 till Nr 14 från Köpinge. Han dog 1892 och efterlämnade änkan Johanna Håkansson f 1826, som ägde huset fram till sin död 1916. De gifte sig först 1886. Hon benämndes vedhandlaränka och karamellkokerska och kakförsäljerska i längden 1909-1918.

Ny ägare blir 1916 snickeriarbetare Gottfrid Stålberg f 1876 i Hörröd. Han dör 1953. Änkan Anna Maria Mattsson f 1881 i Skepparslöf bor kvar till sin död 1966.

NÃ¥gra av de boende:

Smedmästare Per Pettesson (Bomma-Petter) , f 1848 i Skepparslöv, flyttar hit från Nr 14 1891. Han har även bott en kort tid på Nr 31 tidigare. Han flyttar åter till Nr 14 1894, när han blir bomvakt.

Skräddare Leander Julius Johansson f 1865 i Stoby, gift med Emma Johanna Pettersson (Bomma-Petters dotter) 1893. Hit från Nr 14 1893. De flyttar också till Nr 14 1894, liksom Per Pettersson

Skräddare Carl Gustaf Samuelsson Grönqvist f 1870 i Wislanda. Fr Nr 39 1895. Han flyttar 1899 till Loshult.

Skräddaregesäll Sven Rydberg f 1870 i Skepparslöv. Fr Nr 39B 1895. Flyttar till Nr 39A 1910.

Fabrikör Frans Vilhelm Segerström f 1860 i Vankiva. Fr Odal Nr 13 1906. Flyttar med titeln gjuteriarbetare till Krsitianstad 1912.

Ola Svensson Holmberg, smedgesäll, f 1871 i N Åsum. Fr Nr 10 1899. Till Kristianstad 1906.

Ingrid Katrina Lundahl, hjelpmadam, kakförsäljerska, f 1838 i Angelstad Kronob. Fr Nr 41 1893. Död 1918.

I huset har bott plåtslagare, smeder, skräddare, timmerman, snickare, bagaregesäller, konditoriarbetare, en fabrikör, en cigarrarbetare och ett antal arbetare.

Förste ägare verkar vara timmerarbetare Hans Petersson, som flyttar hit 1883. Han dör 1897, och änkan Nilla Nilsdotter flyttar till Stoby 1897 men äger fortfarande fastigheten. 1909 är hon struken som ägare, och i stället står det nu Notarien Lauritz Nilsson i Kristianstad. Han fanns redan noterad i föregående längd: Kylfabriken: Laurits Nilsson. Under denna notis förs Fritz Alfred Olsson, maskinist, f 1877 i Hjersås. Han kommer från Nr 73 1904. Detta är samme Fritz Olsson, som senare innehade Fritz Olssons trikåvaruaffär, Långebrogatan 29. Änkan Nilla Nilsdotter återkommer 1916 från Stoby som hyresgäst med namnet Nelly Pettersson, byggmästaränka.

1897 flyttar slöjdlärare Lars Johannes Sjödahl, f 1871 i Träne, hit från Nr 39. Hustru är Bengta Mårtensson f 1868 i Esphult. De har sönerna Nils Martin f 1896 och Lars Yngve f 1897. 1908 flyttar de till Kristianstad. Nils Martin Sjödahl ägde emellertid huset på 1920-talet och fram till sin död 1983. Johannes Sjödahl dog på Nr 316 i Kristianstad 1926. Hustrun Bengta Sjödahl f Mårtensson dog 1947 på Härlöv 14:66.

NÃ¥gra av de boende:

Tydligen försiggick cigarrtillverkning här under 1880-talet:
Samtliga medverkande kom från sölvesborgshållet.
Cigarrfabrikör Henrik Albert Söderström f 1838 i Stockholm. Fr Sölvesborg 1883. Till Stoby 1891.
Cigarrarbetare Olof Persson Härström f 1857 i Ivetofta. Fr Ivetofta 1884 och tillbaka dit 1885.
Cigarrarbetare Per Nilsson f 1853 i Sölvesborgs landsförsamling. Fr Sölvesborg 1883. Till Sölvesborg 1886.
Cigarrmakare Gottfrid Magnusson f 1865 i Urshult. Fr Karlshamn 1885. Till Karlshamn 1887
Cigarrmakare Karl Fredrik Blomqvist f 1865 Sölvesborg. Fr Sölvesborg 1883. Till Sölvesborg 1886.

Mejeriverksamhet på 1880-90-talen:
Mejeristen John Jönsson Hall f 1838 i Hurfva. Fr Gråmanstorp 1885. Till Kungsbacka 1886
Mejerska Sigrid Nilsdotter f 1873 i Ö Broby. Fr Emitslöf 1897. Till Hillestad Linköp 1901.
Mejeriarbeterska Hanna Nilsdotter f 1862 i Andrarum. Fr Kristianstad 1898. Till Färlöv 1910.
Mejerist Per Jönsson f 1863 i Köpinge. Fr Köpinge 1899. Till Kristianstad 1901.

Kontorschefen Peter Johan Lindahl f 1855 i Skatelöf Kronoberg. Fr Almundsryd 1893. Till Nr 38 1894.
Kassör Johan Persson f 1873 i Åhus. Fr Åhus 1897. Till Kristianstad 1905.
Bokhållare Johan Efraim Österholm f 1845 Ifö. Fr Odal Nr 36 1897. Död 1901.
Bokhållare Nils Magnus Johnsson f 1876 i Eljaröd. Fr Krstd 1903 17/7. Till Eljaröd 1904.
Kontorsbiträde Johan Larsson f 1886 i Degeberga. Fr Nr 44 1913.

Baptistpredikant Anders Wilhelm Andersson Hammar f 1865 Norrbacka Falu län. Fr Kristianstad 1895. Till Örebro 1899.
Kantor Herman Fahlström f 1854 i Fagerhult. Fr Nr 35 1894. Till Åsum Nr 8 1898.
Slöjdlärare Lars Johannes Sjödahl f 1871 i Träne. Fr Nr 39 1897. Till Kristianstad 1908.

Urmakare David Hjalmar Möller f 1849 i Westerås. Fr Nr 31 1885. Till Amerika 1887.
Urmakare Peter Theodor Onelius f 1859 i Höör. Fr Nr 10 1894. Som järnsvarvare till N Mellby 1911.
Urmakare Nils Johan Henrik Jacobsson f 1875 i Höör. Fr Borrby 1898. Till Kristianstad 1900.

Mjölkutkörare Nils Hansson, f 1878 Nefvitshög M-län. Fr Odal Nr 9 1900. Till Nr 47C 1901.
F d poliskonstapel Olof Stockenberg, f 1863 i Loshult. Fr Kristianstad 1901. Till Nr 86 1903.
Verkmästare Nils Hansén, f 1868 i Nosaby. Fr Malmö 1905. Till Finja 1910.
Maskinist Fritz Alfred Olsson, f 1877 i Hjersås. Fr Nr 73 1904. Till Nr 69 1907.
Packmästare Julius Holmgren, f 1884 i Kristianstad. Fr Nr 47A 1911.
Åkare, fd drickakusk Per Andersson Stedt,f 1860 i Träne. Fr Nr 86 1910.
Byggmästaränka Nelly Petersson, f 1861 i Vä. Fr Stoby 1916. Gift med förste ägaren Hans Petersson ovan. Död 24/10 1933 här på numret.

År 1898 bodde här 13 hushåll, därav möjligen någon/några inneboende.

Nr 35 bör ha varit Bruksgatan 6. Det har också nämnts att huset hade nummer 4. Det rör sig i alla fall om fastigheten före Bruksgatan 8, Nr 45, om man går nedåt gatan från Långebrogatan.

Den förste ägaren som nämns i husförhörslängden 1885-93 är Göran Bengtsson i Vä. Han kallas ägare så sent som 1898. Han bodde dock inte i huset. Han avlider troligen omkr 1900, då ny ägare blir Anna Göransson i Vä, förmodligen en dotter till Göran Bengtsson. Hon flyttar in i huset 1912 och bor där till sin död 1918. Hon var född i Vä 1857. Ny ägare blir Sven Andersson, f 1857 i Vä. Han kommer från Vinslöv 1919.

De första som flyttade in var:

Maskinisten Sven Svensson Ekström f 1844 i Vä. Han kom närmast från Åhus 1885 och flyttade vidare tilll Kristianstad 1886. Han var baptist och änkling med barn.
Inh f Åbo Nils Persson f 1846 i Vä. Från Vä 1886. Hustru Sissa Andersdotter f 1852 i Åsum. Avflyttade till Kristianstad 1891.
Inh Timmerarb Per Bengtsson f 1861 i Vä. Från Vä 1886. Hustru Blenda Andersdotter f 1859 i Ljunga. B. Emilia Sofia Elisabet f 1886, Hildur f 1888. Avflyttade till Amerika 1891.
Inh Handlanden Carl August Billing f 1860 i Kristianstad. Från Svedala 1885. Hustru Hilda Amanda Alice Friberg f 1863 i Landskrona. Från Malmö 1888. Avflyttade till Kristianstad 1888.

NÃ¥gra andra som bott i huset:

Kantor Herman Fahlström f 1854 i Fagerhult Kalmar län. Fr Åsum Nr 8 1890. Till Nr 34 1894.
Skomakaremästare Jöns Sandberg f 1850 i Skepparslöf. Fr Nr 31 1897. Till Kristianstad 1898.
Predikant Sven Pettersson f 1863 i Asarum. Fr Helsing Tuna 1898. Till Kristianstad 1905.
Timmerhandlare Gustaf Hjalmar Lindborg, f 1875 i Häreda Jönköpings län. Fr Nr 32 1905. Till Nr 129 1912.

Yrkesgrupper i fastigheten har varit timmerhandlare och timmerarbetare, handlande, kantor, smed, snickare, bokhållare, predikant, ritare och verkmästare.

Ganska säkert att Nr 36 var huset på hörnet Långebrogatan/Allégatan, även kallat "Pottemakarens". Den förste ägaren till Nr 36 var kakelugnsmästare Gustaf Andersson, som skrevs på detta nummer 1883 från att tidigare varit förd på Nr 10. Han dör 1895 och hans hustru 1906 och kallas då husägerska. Kakelugnsmakeri bör ha bedrivits i fastigheten, då många gesäller, lärlingar och pigor har avlöst varandra där.

Klipp ur köpekontrakt mellan Gustaf Andersson och Rudolf Hodder Stjernsvärd 1882:   1, 2

Efter Gustaf Anderssons död 1895, kommer en ny kakelugnsmakare, Johannes Olsson, till fastigheten 1897. Dock verkar verksamheten avta och i stället återfinns en rad blandade yrken på numret: plåtslagare, kopparslagare, maskinarbetare, snickare, gjutare, skrädderiarbetare, grovarbetare och en kronolänsman. 1922 är toffelmakare Nils Martin Olsson skriven här, vilket förbryllar, då hans toffel- och skofabrik var inrymd i det första huset på Gjuterigatan efter Dahlqvistahuset. Tydligen bodde han inte där.

1898 finns fyra hushåll i fastigheten, samt en piga.

Numret finns inte i husförhörslängderna 1880-84-93-98. Kan ha hetat Nr 14 fram till tiden efter 1898? Med ledning av namnen bilreparatör Nils Gottfrid Andersson Wallqvist och kakelugnsmakare Gustaf Georg Petersson, som enligt äldre vilanbor bodde i fastigheten vid Långebrogatan, antas att det gäller huset efter Vilans Glas, där bl a fiskaffär och mjölkaffär var inrymda i källaren på 1950-talet.

På äldre foton finns huset redan vid sekelskiftet, varför det måste antas haft ett annat nummer då, och tilldelats Nr 37 senare.

Ett fåtal uppgifter från 1913 och framåt finns att tillgå. Tidigare boende är tills vidare inte kända.

Det får anses säkerställt att Nr 38 motsvaras av det s k "Dahlqvistahuset", Långebrogatan 38. Namnet Dahlqvist förekommer dock inte i tillgängliga källor. Dahlqvist har alltså inte varit skriven här före 1898 och senare vare sig gift sig här, fått barn eller avlidit före 1937, vilket inte hindrar, att han bodde här under 1900-talets första decennier.

Den förste ägaren till huset var garvare Johansson i Kristianstad. Han anges som ägare 1898, okänt hur långt fram i tiden, möjligen efterträddes han av hästhandlare Dahlqvist. Den förste som flyttade in var maskinarbetare Johannes Holmqvist med familj år 1892.De kommer från Nr 33. Nästa inflyttning sker inte förrän 1894 då kontorschef Peter Johan Lindahl flyttar in från Nr 34. Huset tycks vara färdigställt omkr 1892, men förvånansvärt få flyttar in omgående.

Klipp ur köpekontrakt mellan garvare F Johansson och Rudolf Hodder Stjernsvärd 1883:   1, 2, 3, 4, 5. Arealen utgjorde 1 kvadratrev (= ca 900 kvadratmeter)

Endast tre hushåll bor kvar 1898, vilket är förvånande, då huset borde stått färdigt under några år. Under åren 1892-1898 har endast sex inflyttningar noterats.

Huset får med tiden många boende, och blir en av de folkrikaste fastigheterna på Vilan med de flesta yrkesgrupper representerade, såväl kroppsarbetare som hantverkare och kontorsfolk.

Av delningsintrument från den 11 maj 1885 framgår, att följande personer tillsammans av kammarjunkare R Stjernsvärd köpt en gemensam avstyckning från hans egendom, kallad Hvilan, Härlöf Nr 14, 15/32 mtl :

Skräddaremästaren J P Cronqvist, Garfvaren P S Rydbeck, Bagaren P O Olander, Spegelfabrikören B N Nyström och Snickaremästaren M S Björklund

När detta köp skett är inte omtalat i delningsinstrumentet, och vid tiden för delningen är snickaremästare Björklund avliden och i hans ställe deltar sterbhuset, företrätt av Herr Julius Billing. Fullmaktslämnare är Ingrid och Nanna Björklund.

Delningen utfaller på följande sätt enligt kartan ovan:

A och A1 - Bagare P O Olander
B och B1 - Garfvare P S Rydbeck
C och C1 - Skräddaremästare J P Cronqvist
D och D1 - M S Björklunds sterbhus
E och E1 - Spegelfabrikör B N Nyström

I kyrkböckerna återfinns inte dessa namn, varför de får antas vara skrivna i Kristianstad.

Nr 39 sträckte sig före 1885 från Vilans torg ända bort till Helgeå. En uppdelning skedde detta år enligt ovan, så att 39 A, 39 B, 39 C, 39 D och 39 E bildades. De första inflyttningarna skedde med början år 1886 och skrevs då på Nr 39, varför det har varit förenat med vissa svårigheter att fördela dessa tidiga boende på A-E. Även bokförande präst tycks ibland haft problem att få det rätt. Dessutom har vissa sidor försvunnit vid inscanningen av det digitala materialet, så delvis är översikten bristfällig, delvis kanske behäftad med vissa felaktigheter.

Nr 39 A motsvaras av den fastighet som på 1920-30-talen kallades den Nybergska efter dåvarande ägaren styckjunkare Nyberg. För oss 40-talister blev namnet Rybohuset det naturliga efter växtbesprutningsföretaget Rybo, som huserade där under 1950-talet. Den förste ägaren var 1885 enligt ovan bagare P J Olander. De första inflyttningarna skedde 1886-87

De boende representerar en mångfald yrken, bl a kakelugnsmakare, snickare, skräddare, skomakare, järnsvarvare, garvare, borstbindare, urfabrikant, urmakare, smeder, kontorist, sömmerskor, konditor m fl

13 hushåll bor i huset år 1898, några ev som inneboende

Om Nr 39 B avser enbart fastigheten där Malmströms konditori sedan 1930-talet varit inrymt, eller om någon del av det som ovan antagits vara 39 A också ingår, är osäkert.

Den förste ägaren är garvare P S Rydbeck 1885. Ägare från 1893 är skräddare Sven Svanberg, som dock flyttar in bland de första år 1886 och då skrives inhyses. Vem som då ägde fastigheten är ovisst.

Yrkesfördelningen är spridd liksom på Nr 39 A men likartad. Många skräddare och skomakare kan noteras och flera sömmerskor och yllefabriksarbeterskor förekommer.

Hur många hushåll som finns 1898 har varit problematiskt att fastställa.

Nr 39 C är den fastighet som Wilhelm Ruberg byggde 1926-27. Där har bara familjen Ruberg bott i äldre tid:

En mängd olika yrken är företrädda bland de boende liksom på Nr 39 A och B ovan.

Totalt nio hushåll fanns 1898

1936 stod en ny fastighet klar på denna plats. Det var möbelhandlare Nils Wiberg som startade en egen ny möbelaffär här efter att ha lämnat samarbetet med sin bror Anders i gamla möbelaffären, som uppförts runt sekelskiftet österut närmast järnvägen.

Ganska säkert, att detta hus nedanför Dahlqvistahuset, Nr 38, på Gjuterigatan, är Nr 40. Genom porten kom man in på gården, gemensam med Dahlqvistahuset, där hästhandlare Dahlqvist hade stall för sina djur. I fastigheten drev också Per Martin Olsson sin trätoffel- och skofabrik på 1920-30-talen.

Den förste ägaren är Anders Olsson f 1830 Åsum. Han flyttar in från Skepparslöv 1889 och vidare som änkeman till Kristianstad 1890. 1892 får huset ny ägare, nämligen boskapshandlare Nils Nilsson f 1848 Önnestad, som närmast kommer från Nr 34, Sjödahls. Han är frånskild med tre barn, August, Jöns och Anna. 1894 försvinner Nils Nilsson in i boken över obefintliga och barnen flyttar, dels till Kristianstad, dels till Önnestad.

Ny ägare 1894 är maskinist Nils Svensson f 1860 Attarp M-län. Han flyttar in från Nr 39 år 1894.

I huset bor också 1890-93 handlande Carl August Billing f 1860 i Kristianstad. Han flyttar in från Nr 10 1890 och står som ägare men detta ändras till inhyses (hyresgäst). Han flyttar 1893 ut till Kristianstad. Handelsbiträdet Aron Sigfrid Magnusson f 1878 Karlskrona bor här 1898 och något år dessförinnan. Likaså butiksbiträdet Anna Svensson f 1868 Ö Broby. Hon flyttar 1897. Några pigor kommer och går. Det finns alltså tecken på att det kan ha funnits en affär i fastigheten.

1898 finns endast två à tre hushåll i huset.

Nr 41 var Bryggerigatan 14, det lilla trähuset längst ned i i gatan intill Hvilans mekaniska.Den förste ägaren är Jöns Åkesson Sandberg, som flyttar in från Härlöf Nr 8 år 1885. Han avlider 1912.

I huset bor smeder och gjuteriarbetare, snickare och målare, arbetare av olika slag. Snörmakare och kontorist Hugo Julius Axner Björkegren f 1877, avlider här 1931.

Fyra hushåll finns 1898.

Nr 42 bestod av ett hus mot gatan och ett gårdshus. Adressen var Bryggerigatan 12. Huset kallades tidigare Måns Ollssons-gården efter en av ägarna. Den förste ägaren var gjuteriarbetare Lars Jönsson Ljunggren f 1848 Bosjökloster Fr Lund 1883, närmast från Nr 34 1885. 1887 bodde här också en cigarrarbetare, Lars Nilsson f 1858 med hustru och ett barn.

Smeder och gjuteriarbetare är den dominerande yrkesgruppen en bit in på 1900-talet. Maltberedare, timmerman, snickare, verkmästare, garvare, målare, bageriarbetare är yrken som efterhand också noteras.

Endast fyra hushåll bor i huset 1898.

Till Nr 44 hör en gårdsfastighet med ingång från Bryggerigatan. Hela gården är öppen mot denna gata.

GÃ¥rdshuset Bryggerigatan 9

1885 21/12 kommer skräddare Jakob Ring från Härlöf Nr 27, där han bott hos sadelmakare Sven Jönsson, och där han flyttat in 1884 1/5 från Sölvesborg. Han är dock född i Köpinge 1860. Han gifte sig 1883 13/10 med Ingrid Andersson från W Wram f 1861. Ingen av dem är döpta. Med sig har de sonen Anton Wilhelm f 1883 i Sölvesborg. På Nr 27 föds sonen Ludvig Reinhold 1885 22/9. På Nr 44 skrivs Jakob Ring som husägare vid inflyttningen 1885 21/12. Här föds sonen Tage Ferdinand 1888. Från 1890 skrivs han som inhyses (hyresgäst). 1894 flyttar han med familjen till Nr 39E.

1890 flyttar timmerman Lars Olsson f 1854 in som ägare. Han kommer från Köpinge, där han är född. Han flyttar med familjen till Sölvesborg 1896.

Ny ägare blir maskinarbetare August Björklund, som 1897 flyttar in från Nr 42. Han har tidigare bott på Nr 44, inflyttad 1891 från W Wram. 1894 flyttar han till Nr 42, varifrån han alltså nu återkommer 1897 som ägare till Nr 44.

Målare Nils Svensson f 1891 o h handelsbiträde Ester Hildegard Persson f 1896 gifter sig 1921, skrivna på Nr 44. Enligt uppgift var de senare ägare till fastigheten.

Skräddare, skomakare, smed, gjuteriarbetare, vagnmakare, snickare, sadelmakare, handlande, målare, arbetare är några exempel på titlar genom åren.

1898 finns nio hushåll i fastigheten.

Den förste som i husförhörslängden uppges som inflyttad på Nr 45, 2/12 1885, är inhyses Per Nilsson f 1824 Köpinge, död 1897, och hustrun Elna Svensdotter f 1821 Widtsköfle, död 1895. De kommer från Köpinge. Samma år och dag flyttar gjuteriarbetare Peter August Lander in på numret från Kristianstad. 1887 flyttar också vagnmakare Nils Jönsson in från Bjuv.

Den förste som skrivs som ägare Nr 45 är byggmästare Nils Persson f 1858 Köpinge, död 1917, son till Per Nilsson och Elna Svensdotter ovan. Han fördes från Nr 14 1888, där han varit skriven som arbetare. Han kom dit från Kristianstad 1884. Vem som var ägare till Nr 45 tidigare framgår inte av husförhörslängden. Okänt om det fanns en byggnad på platsen före 1888, som då kan ha förts på Nr 14.

1888 flyttar vidare kakelugnsmakaregesällen Lars Johnsson in på Nr 45 från Kristianstad med hustru och fyra barn. Plåtslagare Nils Månsson kommer samma år från Nr 39 med hustru och åtta barn.

En mängd yrken finns representerade på numret: gjuteriarbetare, vagnmakare, plåtslagare, bokhållare, skomakare, mjölnare, gjutare, arbetare,mjölnaredräng, smed, järnsvarfvare, snickare, tunnbindare, silverarbetare, borstbindargesäll, stationsskrivare, järnvägsarbetare, handlande, grovarbetare, ryktare, trädgårdsarbetare, bromsare, murare, slaktare, yllefabriksarbeterska, sömmerska, banarbetare, montör

Bokhållare (disponent 1923) Karl Axel Norrman f i Kristianstadstd 1886 och telefonist (hustru 1923) Gerda Persson f 1895 på Nr 45, dotter till husägaren Nils Persson, vigs 1923 och äger fastigheten ett par decennier framåt.

14 hushåll finns på numret 1898.

Nr 46 är den fastighet längst ned på Bruksgatan, där Bryggeriet Kronan grundades av Ola Larsson ca 1905. Där var sedan bryggeri fram till 1966, de sista 10-15 åren med namnet Tingsryds bryggeri.

Den förste ägaren var hökerihandlare (detaljhandlare, specerihandlare) Adolf Ferdinand Häggström f 1848 i Wisby. Han kom från Nr 33 på hörnet Bruksgatan/Långebrogatan år 1888. Var han drev sin affär är inte bekant. Om den senare disponentbostaden på hörnet av Bryggerigatan fanns på den tiden, kan affären ha varit inrymd här, då där senare fanns en affär, som drevs av Carl Larsson m fl.

Även Häggströms mor, änkefru Catharina Elisabeth Häggström f 1813 i Wisby bodde en kort tid på Nr 46. Hon kom från Oskarshamn 1888 och dog samma år.

Häggström åker med familjen till Amerika 1888 men återvänder till Nr 46 år 1890. 1894 utvandrar de till Norge.

1894 skrivs patron Lars Anton Ludvig Hasselström f 1835 i Kristianstad på numret med sin familj. Det framgår inte av kyrkböckerna om han var ägare, men det förfaller troligt. Han återvänder till Kristianstad 23/11 1896.

1896 19/11 kommer en ny ägare: Handlande Szymel Friedman f 1857 i Polen. Hustrun heter Klara Bittlewsky f 1859 i Polen. De har sex barn. Alla är av mosaisk trosbekännelse. De flyttar 1897 till Stockholm.

Näste ägare som anges efter 1897 är bryggare Ola Larsson på Nr 48. Han bor dock fortfarande kvar på Nr 48. Han är skriven på Nr 46, då han dör 1916.

Hans son Carl Larsson, tar över fastigheten och rörelsen 1916. Han gifter sig 1920 med kontorist Betty Eleonora Björklund f 1890, uppvuxen på grannfastigheten Nr 44, dotter till maskinarbetare August Björklund.

Många yrkesgrupper har varit representerade på Nr 46: hökerihandlare, dräng, arbetare, gjuteriarbetare, smed, filare, arrendator, slaktare, barnmorska, murare, smedarbetare, kakelugnsmakare, plåtslagare, handlande, bryggare, snickare, smedgesäll, gjutare, skräddaregesäll, sadelmakare, fabriksarbeterska, biografmaskinist, grovarbetare, banarbetare, skrädderiarbetare, symaskinsagent, tapetserare, montör, vagnmakeriarbetare, skräddare, kvarnarbetare, målare, bilförare, lokeldare

1898 finns elva hushåll på numret.

Den förste ägaren enligt husförhörslängden 1885-93 är är Ola Håkansson f 1858 i Efveröd. Han kommer från Köpinge 1887 och flyttar med familjen till Amerika 1890. Ny ägare blir handlande Häggström på Nr 46. Denne har 1890 återvänt från Amerika efter två års vistelse där. Han bor dock aldrig på Nr 47A.

Andra som flyttar in 1887 är: Gjutare Anders Johan Danielsson f 1863 i Moheda. Han flyttar in från Nr 41 och fortsätter 1895 till Sallerup med hustru och fyra barn. Vidare f artilleristen Anders Carlsson Österberg f 1860 i Wisseltofta, inflyttad från Nr 35. Han flyttar med familjen till N Amerika 1891.

Dragonen och skräddaren Sven Månsson Kellerman, f 1866 6/8 i Maglehem, flyttar 1889 in från Maglehem. Han har hustru och sex barn. De flyttar vidare till Nr 39 1890.

Efter handlande Häggströms utflyttning till Norge 1894 blir för en kort period ny ägare vitgarvare Hans Nilsson Norberg, f 1843 i Åsum. Han kommer från Kristianstad 1894 och återvänder dit samma år.

Ägare och boende från 1894 är slaktare Nils Matthias Wetzell f 1840 i Wä, död 1907 här på numret. Hustru är barnmorskan Anna Persdotter f 1860 Färlöf, död här 1915 . De kommer närmast från Nr 46 1894.

1908 finns här en trädgårdsmästare Nils Persson f 1882 med hustru Sigrid Holmgren f 1886 (syster till Julius Holmgren på Nr 34) Barn: Greta Ingeborg f 1908, Erik Gösta f 1910. 1918 återfinns han på Nr 49, där sonen Nils Gustaf föds detta år.

Några andra boende under åren 1899-1918:

Gedalie Bernhard Dalowitz , fotograf, 1871 16/6 Raygrod i Polen. Fr Krstd 1896 23/10. Till Helsingborg 1900 2/10
Johannes Forsberg, mjölnaredräng, 1871 14/9 Roslagsbro Sthlms län. Fr Sölvesbrogs landsförs 1902. Till 526 1907 (Nr 46)
Herman Anders Hellström, modellsnickare, 1859 14/6 Ofva Skarab. Fr Nr 42 1894. Till Nr 51 1899
Robert Julius Karlqvist, plåtslagare, 1868 12/2 Karlshamn. Fr 630 1899 (Nr 51). Till 730 1904 (Nr 86)
Karl Blomqvist Qvist f art, gjuteriarbetare, 1866 27/10 Oppmanna. Fr 595 1900 (Nr 48). Till Kristianstad 1902
Martin Nilsson Möllerström, maskinarbetare, 1876 16/4 Grydt. Fr 630 1901 (Nr 51). Till Odal Nr 12 1902.
Karl Kristensson, änkling, 1876 8/1 Hästveda. Fr Nosaby 1908. Till 818 1909 (Nr 45)
Per Nilsson Almqvist, smed, 1859 27/2 Djurröd. Fr 492 1908 (Nr 42). Till 1028 1912 (Nr 86)
Johan Söderlund, snickare, 1875 29/7 Skepparslöf. Fr 786 1908 (Nr 98) Till 1082 1910 (Nr 98)
Hanna Holmgren f Hansson, järnvägsvagnsstäderska, änka, 1862 16/8 W Wram Änka 1893 31/8. Fr 841 1910 (Nr 47C). Till Krstd 1915
Julius Holmgren, stationskarl, 1884 26/11 Krstd. Till 723 1911 Nr 34
August Lars Lundberg, skräddare, 1885 23/9 Krstd. Fr 883 1914 (Nr 53), h Sigrid Håkansson 1884 11/11 Trolle Ljungby. Gifta 1911 20/12, d Asta Gunhild Ingeborg 1911 9/1 Krstd, d Rut Sonja Maria 1913 N Åsum, d Anna Greta Kristina 1915 30/7 Krstd. Till 1169 1916 (Nr 119)

Mjölkutkörare, senare brödutkörare, Herman Lindgren f 1890 25/8 i Köpinge och hans hustru Ida Maria Hägg f 1891 30/1 i Kristianstad äger och bor huset från 1916 och bor kvar ända fram till 1962, då Herrman Lindgren går bort. Lindgren ägnade sig också åt trädgårdsodling på den stora tomten.

Yrken som förekommit på numret: gjutare, skräddare, smed, plåtslagare, slaktare, barnmorska, gjuteriarbetare, handelsresande, fotograf, modellsnickare, maskinist, mjölnardräng, grovarbetare, trädgårdsmästare, arbetare, snickare, skräddare, smedarbetare, mjölkutkörare, magasinsarbetare

1898 bodde här fyra hushåll.

Hit flyttar 1890 som inhyses smedgesäll/plåtslagaregesäll Åke Nilsson Löfqvist f 1847 i Åsum med hustru och nio barn. De kommer från Härlöv Nr 17. Familjen tillhörde baptisterna. Åke Nilsson Löfqvist dör 1927 och hans hustru Elna Nilsson f 1846 i Köpinge avlider 1913. Hon var halvsyster till Olof Nilsson ovan. Sonen, plåtslagare Nils Löfqvist f 1871, reser till Amerika 1893. Den yngste sonen, rörläggare Oskar Wilhelm Löfqvist f 1890 gifter sig 1914 här på numret med fabriksarbeterska Frida Elvira Wallin f 1892.

Vidare bor i detta hus inhyses arbetaren Bonde Svensson f 1849 i Åhus och hans hustru Bengta Olsson f 1856 i Österslöf. De flyttar in från Åsumtorp Nr 7 1890 med tre barn. De flyttar till Nr 10 1891. Bengta Olsson var syster till Olof Nilssons hustru Malena Olsson ovan.

Här bor också plåtslagare Alfred Löfqvist f 1875, son till Åke Nilsson Löfqvist på Nr 47 B ovan, och hustrun Hanna Svensson f 1871. De gifter sig år 1900.

Stationskarl Ola Holmkvist f 1885 och hustrun Ebba Karolina Hortensia Nilsson f 1893 (dotter till Olof Nilsson ovan) gifter sig 1913. De får barnen Herta Dorotea Ingeborg 1913, död 1937, och Astrid Linnea 1915. Ola och Ebba bor kvar fram till på 1960-talet.

Inhyses fjerdingsman f d artillerist Per Jönsson Rosdahl f 1847 Grydt. Fr Nr 14 1893 (bomvaktare där).Till Odal Nr 12 1895. Här bor också skräddaregesäll Anders Kronqvist f 1866 i Åhus ochhustrun Carolina Rosdahl f 1873, dotter till fjerdingsman Rosdahl. De flyttar in 1893, då de gifter sig och sedan vidare till Kristianstad 1895.

1894 flyttar arbetaren Anders Johnsson Lundqvist f 1856 i Åsum in. Hustrun är Anna Persson f 1852 i Oppmanna. De kommer närmast med tre barn från Nr 50. Till Kristianstad 1896.

Av övriga boende på 47 B är det inte helt lätt att avgöra, om de bott på Bryggerigatan 2 eller Bomgatan 7.

År 1898 finns sammanlagt sex hushåll på Nr 47 B.

Nr 47 C är Bryggerigatan 4, det s k "Bomma-Petters". Den förste ägaren är timmerman Hans Bengtsson f 1852 i Efveröd. Hans hustru är Johanna Abrahamsson f 1844 i Sönnarslöf. De kommer från Nr 33 1887. Flyttar till Södra Åsum 1898.

Järnsvarvare Anders Andersson bor här en kort tid, innan han flyttar in i sitt nybyggda hus på Nr 47 B.

Järnsvarvare Carl Gustaf Bergendahl f 1863 i Berga Kronoberg och hustrun Hanna Andersdotterf 1866 i Jemshög. Från Amerika 1895. Bergendahl finns med i Anders Anderssons kassabok över uppburna hyror i dennes hus på Bomgatan 7 år 1896. I kyrkboken förs han emellertid här på Nr 47 C. Troligen har han bott en kort tid hos Anders Andersson efter återkomsten från Amerika och sedan flyttat över till Nr 47 C, förmodligen som ägare 1898, då Hans Bengtsson flyttar till Södra Åsum. Familjen Bergendahl var baptister.

Till Nr 33 hade Per Pettersson kommit från Nr 14 1891. Dessförinnan hade han bott på Nr 31, dit han kommit från Häglinge 1891. Han kommer till Nr 14 från Amerika 1893 20/1, men det finns ingen anteckning i husförhörslängden om att han åkt dit. Sonen Otto Wilhelm åker som 18-åring till Amerika 1892 29/3. Enligt utflyttningslängden har fadern följt honom dit. Han har tydligen återvänt hem i januari 1893.

Bomma-Petter har alltså bott i tidsföljd på Nr 31, Nr 14, Nr 33, Nr 14 (bomvakt), Nr 47 C.

1898 bor endast familjen Bergendahl på Nr 47 C.

Nr 48 är den fastighet, där bryggare Sigfrid Åkesson bodde och drev sitt bryggeri från ca 1920 till åtminstone 1950-talet ut.

Åkessons bryggeri

Den förste ägaren var timmerman Ola Lilja f 1846 i Skepparslöv. Han flyttade in från Skepparslöv 1886 och sedan till Kristianstad 1891.

Klipp ur köpekontrakt mellan Ola Lilja och Rudolf Hodder Stjernsvärd 1885:   1, 2, 3

Andra tidiga boende var smeden John Oskar Rydberg f 1840 i Köpinge. Han kom först från Ljungby till Nr 30 1881, flyttade vidare till Nr 41 1885 och sedan hit till Nr 48 1886. 1890 flyttade han till Nr 54.

Vidare smeden Per Nilsson Almqvist f 1860 i Djurröd. Han kom från Nr 31 1886 och vidare till Nr 47 A 1891.

Smidare Ola Håkansson Holmberg f 1860 i Kyrkhult från Degeberga 1887. Till Amerika 1892.

Ny ägare efter Ola Lilja är brännmästare och bryggare Ola Larsson 1852 8/5 Önnestad. Han kommer från Nr 49 1890. Hustru Bengta Andersdotter 1861 17/1 Wä. Gifta 1888 31/5. Barn: Nils 1889 24/5 Åsum, Carl 1891 18/2 ibm, Anna 1892 20/12 ibm, Oskar 1895 20/3, Helga 1897 20/7, Sven 1899
Ola Larsson blir ägare till Nr 46 troligen 1897 efter handlanden Szymel Friedman. Exakt när han flyttade till Nr 46 och startade bryggeri där är oklart, men enligt uppgift från senare disponent Karl-Erik Larsson, Olas sonson, startade farfadern bryggeriet år 1905. Eftersom han kallades bryggare redan tidigare, bör han ha drivit bryggeri även på Nr 48. Åkesson övertog ett nedgånget bryggeri på Nr 48 år 1920 enligt hans dotter Gunvor. Säljaren var en som hette Forsberg. Denne Forsberg kan ha tagit över ett gammal bryggeri efter Ola Larsson. På Odal fanns ett bryggeri Forsbergs Ångbryggeri AB.

Efter 1920 var alltså Sigfrid Åkesson ägare till Nr 48 i flera decennier.

Några ykesbeteckningar från fastigheten: smed, smidare, brännmästare, bryggare, smedarbetare, gjutare, kopparslagare, snickare, gjuteriarbetare, arbetare, kakelugnsmakare, vagnmakare, kontorist, bageriarbetare, skomakare, elektriker, konduktör

Fyra hushåll är skrivna på numret år 1898.

Nr 49 är det s k Lindqvistahuset på hörnet Bryggerigatan/Bruksgatan, mittemot Carl Larssons bryggeri.

Lindqvistahuset

Den förste ägaren är snickare Nils Larsson f 1844 i Fjelkestad, död 1917 och hans hustru Elna Johansson f 1845 i Kiaby, död 1928. De köper tomten 1885 av Stjernsvärd och flyttar hit från Nr 14 1887.

Klipp ur köpekontrakt mellan Nils Larsson och Rudolf Hodder Stjernsvärd 1885:   1, 2, 3

Andra tidiga boende är brännmästare Ola Larsson f 1852 i Önnestad. Från Önnestad 1888. Vidare arbetare Lars Hansson f 1835 i Wemmerslöf. Från Nr 10 1887, död 1888. Gjuteriarbetare Nils Petersson f 1863 i N Mellby. Från Nr 41 1887. Till Sörby 1888. Gjutare Anders Tykesson Kjellander f 1846 i Höör. Från Nr 41 1887. Till Lund 1890.

Att huset kommit att kallas Lindqvistahuset beror på en av de boende, nämligen lokeldare/lokförare Otto Svante Lindqvist f 1879 med hustrun Ester Larsson f 1885 och barnen Stig Allan Börje 1914, Nils Gustav Harald 1917, Sven Erik Gunnar 1918, Elsy Solvig Ingegerd 1925. Kanske var familjen på något sätt dominerande i fastigheten. De ägde den dock inte.

Förmodligen ägde Nils Larsson, den förste ägaren, fastigheten fram till sin död 1917, och därefter hans änka Elna Johansson, död 1928. Vem som därefter blev ägare är inte känt. Den siste ägaren, innan kommunen tog över, var f lantbrukaren Nils Persson från Örmatofta, som ägde fastigheten på 1950-60-talen. Huset byggdes till i olika etapper genom åren, och på 1950-talet bodde ca 11 familjer här.

1898 bor sex hushåll på numret.

Nr 50 har alltid kallats "gamla skolan" i folkmun, vilket kommer sig av, att det under några år på 1890-talet tycks ha varit skolverksamhet i huset. 1889 kommer Hans Persson Wedin f 1868 i Barsebäck som folkskollärare till numret. Han gifter sig med Per Karlssons dotter på Hvilans gjuteri och flyttar till Nr 30 redan 1890 och byter snart titel till tekniker på detta företag.

En ny folkskollärare kommer 1892 till Nr 50, Magnus Ihrén f 1868 i Löderup. Han flyttar 1898 till Nr 59, det nya skolhuset, som senare blev församlingshem. Det tycks alltså ha varit skola på Nr 50 i maximalt 10 år, men benämningen "gamla skolan" levde kvar så länge huset fanns och är alltjämt ett levande begrepp för gamla vilanbor, som dock aldrig själva upplevt någon skola på platsen.

De första ägarna som nämns i husförhörslängden 1885-93 är snickare A Hostedt och August Lindvall. De är dock inte skrivna på numret. I samma längd övergår ägandet till handlande J Andersson, Hvilan, och Nils Persson, Håslöf. Det är inget närmre känt om dessa.

Först inflyttad är snickaregesäll Per Jönsson Norqvist f 1864 i Örkened. Han kommer 1887 från Färlöv. Hustrun är åbodottern Bengta Andersdotter f 1864 i Huaröd. De vigs 1887. Flyttar 1890 till Kristianstad.

En arbetare med familj, Lars Svensson f 1862 i Brösarp flyttar in från Wä 1888 och återvänder dit samma år.

1888 flyttar arbetaren Nils Nilsson f 1858 i Önnestad in från Härlöv Nr 17. Någon gång under åren 1893-98 ändras hans titel till ägare. Han tycks kvarstå som ägare fram till sin död 1933, då sonen Emil Nilsson f 1893 tar över eller kanske har gjort det redan tidigare. Emil Nilsson kallades "oljekungen", då han var anställd som kontorist på kvarn- och oljefabriken Merkantil på söder i Kristianstad. Kanske även fadern hade anknytning till detta företag. Han kallas "f kvarnarbetaren" vid sin död 1933. Flera hyresgäster var genom åren kvarnarbetare.

På Nr 50, som var en stor fastighet med två ingångar, har bott en mängd människor genom åren. På gården fanns ytterligare en mindre byggnad med bostäder. Den revs för att bereda plats för nybygget Gjuterigatan 4, som byggdes någon gång runt 1930 och finns kvar än idag.

De flesta arbetaryrken finns företrädda på numret och flera hantverksyrken: smeder, snickare, skomakare, plåtslagare, målare, gjuteriarbetare, fabriksarbetare, kvarnarbetare, mjölnare m fl. Inget manschettyrke finns med, förutom Emil Nilsson som var kontorist.

Elva hushåll är skrivna här 1898.

Det är oklart, vilket hus som var Nr 51. Det skulle kunna handla om det lilla trähuset på Bryggerigatan 13, mittemot Åkessons bryggeri, mellan Gamla skolan och Träbolaget, men det är alltså osäkert.

Som förste ägare står målaregesällen Anders Persson. I husförhörslängden 1885-93 är Nr 14 struket och ersatt med Nr 51 vid hans namn. Anders Persson har alltså bott på Nr 14, innan han blev ägare till Nr 51, och han kallades redan då för husägare. Var detta äldre hus låg, kan man inte veta. Det är inte säkert, att det låg där Nr 51 byggdes.

Till Nr 14 kommer Anders Persson från Nosaby 1880 och gifter sig här på numret samma år. Hustrun heter Anna Lager f 1855 i Wä och är dotter till änkan Sissa Johnsdotter Lager f 1819 på Ivö. Hon blev änka 1873 efter husmannen och soldaten Nils Lager f 1827 i Ignaberga.

1871 står svärfadern alltså som husman, vilket inte säkert innebär att han ägde huset han bodde i, men anger, att han disponerade ett hus, som han kan ha betalt hyra för till stamfastigheten, som huset hörde till. Troligen erlades hyran i form av dagsverken. Då han också var soldat, kan huset helt enkelt ha varit ett slags soldattorp.

Nils Lager kom redan 1867 från Härlöv Nr 7, där han skrevs som torpare och soldat. Till Nr 7 kom han från Wä 1861.

Anders Persson och Anna Lager får sex barn: Nils Emil 1883, Alma Charlotta 1886 (död 1888) och Alma Charlotta 1889, Selma Augusta 1890. Sedan föds Frans Gottfrid 1894 och Frida Maria 1897. Anna Lager dör 1916 och Anders Persson som målaremästare 1925. Förmodligen är han då fortfarande ägare till Nr 51.

1887-1891 flyttar ytterligare sex familjer in: Timmerman Nils Olsson m hustru och fem barn (flyttar igen 1889), arbetare Anders Andersson med hustru (flyttar 1887 igen). f artillersisten Nils Majgren med familj (flyttar 1892), smidare Ola Håkansson Holmberg med familj (till Amerika 1892), murare Johan Bengtsson Johnsson med hustru och fyra barn, målaregesäll Johannes Alfred Eklund med familj.

Troligen byggs Nr 51 någon gång 1886-87.

Yrken som förekommit på numret: målaregesäll, timmerman, arbetare, smidare, formare, smed, murare, gjutare, plåtslagare, maskinarbetare, järnsvarvare, telefonarbetare, bleckslagare, jordbruksarbetare, bageriarbetare

1898 bodde fyra hushåll här. Det är troligen inte någon särskilt stor fastighet.

Förutom ovan nämnda har bl a följande personer bott på Nr 52 under något längre perioder: Inh Smed Nils Lundberg 1859 Kristianstad från 1887, med vissa avbrott bl a till Nr 48, fram till åtminstone 1898, kanske längre. Kakelugnsmakare Gustaf Georg Petersson 1864 Augerum från 1890 till 1895. Inh Snickargesäll Jöns Jonasson Rosenlind 1865 Ifvetofta 1892- minst 1898. Stationskarl Frans Ludvig Johansson f 1875, minst från 1904 till 1910.

Den familjer som bott längst i detta hus är familjen Stjernfeldt, som bodde här från någon gång på 1930-talet fram till ca 1962. Josef "Cikaia" Olsson bodde här 1944-1964. Min egen familj, Hilding Jönsson, från 1946 till 1964.

Följande yrken har varit representerade på numret: gjuteriarbetare, smed, maskinist, gjutare, filare, kakelugnsmakare, plåtslagare, järnsvarfvare, bleckslagaregesäll, maskinarbetare, snickare, smedgesäll, garvare, dräng, stationskarl, kartongmakare, järnvägsarbetare, färgaregesäll, arbetare, typograf, bageriarbetare, grovarbetare, yllefabriksarbeterska, trädgårdsarbetare, kvarnarbetare, skrädderiarbetare, elektriker, lagerarbetare, tegelbruksarbetare

1898 bodde fem hushåll i fastigheten.

Nr 53 är hörnhuset Bryggerigatan/Bomgatan på Bryggerigatans södra sida, Bryggerigatan 1. Den förste ägaren var Skomakeriarbetare Jöns Andersson Möllerström, som flyttade in från Kristianstad 1889.

Ett fåtal andra yrkeskategorier än skomakare fannsunder kortare tid de första åren: snickeriarbetare, murare, timmerman, smed, eldare, gjutare. Efter 1897 rör det sig till övervägande delen om skomakaregesäller och lärlingar, pigor och jungfrur.

Så småningom bodde endast familjen Möllerström i fastigheten med sonen Wilhelm som ägare. Detta hus var alltså i en och samma släkts ägo från 1889 till 1960-talet. I de tillgängliga kyrkböckerna 1880-1937 har ingen avlidit här, vilket är anmärkningsvärt vid jämförelse med andra hus i omgivningen.

1891 flyttar järnsvarvare Carl Fredrik Persson f 1865 i Ängelholm in från Nr 52. Han skrivs också som ägare samtidigt som Rydberg under hela 1890-talet. De tycks ha ägt huset gemensamt.

1898 kommer Hustru Karna Håkansson f Martinsson, hjälpmadam, f 1844 22/6 Skepparslöv. Hon flyttar in från Härlöv 107, dit hon kommit från Skepparslöv 1897. Hon äger fastigheten tillsammans med änkan Sissa Mårtensson ovan. Hon är skild från sin man, förrymde torparen Per Håkansson, som flyttat till Amerika. Dottern, pigan Ingrid Nilsson, f 1878 7/10 i Skepparslöv, gifter sig 1900 med smeden Nils Svensson på Nr 52 (Boka-Svensson). Ingrid Nilsson är dotter till Karna Håkansson och torparen Nils Petersson i Skepparslöv, död redan 1878.

Karna Håkansson flyttar 1916 till svärsonen Nils Svenssons nyförvärvade fastighet vid Långebrogatan, Härlöv Nr 67, men återvänder till Nr 54 redan 1917.

1919 blir Bengta Svensson, f 1851 14/10 i Långaröd, ny ägare. Hon flyttar in från Ö Vram, som målareänka. Hon är mor till Nilla Svensson och målare Nils Svensson. Nilla kommer 1923 från Malmö. Hon är sömmerska och ärver så småningom fastigheten och fanns kvar fram till rivningen på 1960-talet.

Dottern Helga Leontina f 1903 är noterad med fadern magasinsbokhållare Gustaf Adolf Friberg i Kristianstad. Helga får sonen Gösta Erik Armand 1923 med uppgiven fader järnhandlare Hugo Åke Armand Thulin i Everöd
samt 1925 sonen Tore Lennart utan angiven fader. De föds på Nr 54.
Mera om familjen Friberg

Yrken på numret: smed, snickaregesäll, f d dragon, målare, f d artillerist, modellsnickare, gjuteriarbetare, tyggårdsarbetare, lokomotiveldare, vagnputsare, skräddaregesäll, järnvägsarbetare, yllefabriksarbeterska, sömmerska, plåtslagare, skomakare, montör, kylfabriksarbetare, cykelarbetare, slakteriarbetare, grovarbetare

Fem hushåll och en ensam ungkarl bodde här 1898. I ett hus med fyra lägenheter måste det ha varit trångt.

Det är hittills okänt var detta nummer låg. Det finns inte med i kyrkoböckerna förrän 1893-98.

Den förste som är kyrkobokförd här är Smed Ola Martinsson Lindholm f 1864 i Vä. Han kommer från Kristianstad 1894 och återvänder dit 1898.

En enda person är kvar på numret 1898, nämligen Smedlärling Olof Karlsson f 1877 i Åsum. Han kommer från Färlöv 1897.

Från omkr 1900 bor här Smedmästaren August Vilhelm Velinder f 1873 och hustrun Elna Jönsson f 1873. De får många barn. Ett barn dör 1919, så åtminstone så länge finns familjen kvar på numret. Endast en familj har bott på numret samtidigt, och det har varit en smed hela tiden.

Numret finns inte i tillgängliga husförhörslängder fram t o m 1898. Först 1913 finns en uppgift i doplängden om muraregesällen John Johannesson f 1889 och hans hustru Agda Otalia Svensson f 1891, som då får dottern Asta Elisabet. 1914 får de sonen John Ove och slutligen 1915 dottern Siri Ingeborg. De är dessa år skrivna på Nr 57.

Några andra uppgifter om Nr 57 har jag inte hittat. Det har inte tillkommit före 1898 men senast 1913. Efter 1915 finns inga notiser alls. Endast en familj har kunnat konstateras här.

Jag har inte funnit någon notering i kyrkoböckerna som berör Nr 58. Däremot finns ett köpekontrakt enligt vilket fabrikant Per Karlsson, Hvilans gjuteri, den 21 mars 1895 för 975 kr köper en jordtomt om 690 kvadratmeter av R H Stjernsvärd, kallad Nr 58. Man kan förmoda, att den är belägen i närheten av Hvilans gjuteri.

Klipp ur nämnda köpekontrakt:    1, 2

Nr 59 var vad vi i dagligt tal kallar Gamla församlingshemmet. Det ägdes redan från 1895 av Norra Åsums församling, och användes fram till 1910 som skola. Då blev den nya skolan på Genvägen färdig. Den blev i sin tur småskola, när den nya stora skolan på samma tomt blev klar 1927. Innan Gamla församlingshemmet togs i bruk som skola bedrevs skolverksamheten i "Gamla skolan", Bryggerigatan 15, som då hade fastighetsbeteckningen Härlöv Nr 50. Efter rivningsraseriet på 1960-talet, flyttade församlingsverksamheten till nuvarane församlingshemmet på Genvägen mittemot småskolan. Idag finns ingen skola alls på Vilan. I Gamla församlingshemmet bedrevs också förskoleverksamhet, Kindergarten. Många vilanbor har både döpts och deltagit i barnverksamhet av olika slag i denna fastighet, som blev postkontor i slutet av 1960-talet och revs omkr 2005. På andra våningen fanns lägenheter. Idag ligger på exakt samma plats Max' hamburgerbar.

1898 flyttade Folkskollärare Magnus Ihrén f 1868 i Löderup in i huset. Han kom då från Nr 50, den gamla skolan på Bryggerigatan, dit han kommit 1892. Samtidigt flyttade Småskollärarinnan Nanny Hildegard Möller in. Hon var född 1876 i Hästveda och kom närmast från Tjörnarp.

Klipp ur köpekontrakt mellan Norra Åsums församling och Rudolf Hodder Stjernsvärd 1894:   1, 2, 3, 4

Troligen är Nr 60 huset på Karlsgatan, där så småningom Ivan Svensson hade sin agenturaffär.

Tomten köptes 1896 av Smed Martin Åkerman f 1857 i Barkåkra. Han flyttade hit 1897 från Nr 36, "Pottemakarens", senare det nya kooperativahuset. Hur länge han bodde i fastigheten, som han byggde på Nr 60, vet jag inte. Han fick barn här för sista gången 1902. Därefter nämns inte familjen i tillgängliga kyrkoböcker fram till 1937.

Klipp ur köpekontrakt mellan Martin Åkerman och Rudolf Hodder Stjernsvärd 1896:   1, 2, 3, 4

Yrken, representerade i fastigheten: smed, gjutare, filare, målare, typograf, sömmerska, nattvakt, lokeldare, linjearbetare, kakelugnsmakaregesäll, slakteriarbetare

Det tycks ha bott maximalt fyra familjer samtidigt i huset.

Nr 61 är är huset intill Församlingshemmet, där det på 1950-talet var en minigolfbana.

Tomten inköptes av fabrikör Per Karlsson den 1 april 1897. Den förste som bodde här var Plåtslagare Anders Bergqvist f 1851 i Fulltofta. Han kom med familj närmast från Nr 49 år 1897. Han dog 1910 och hustrun Anna Nilsdotter f 1850 i Höganäs, dog 1933. En av deras söner, skrädderiarbetare Frans Oskar Bergqvist f 1883, gifte sig här 1910 med fabriksarbeterskan Esther Maria Bengtsson f 1889 från Nr 75.

Klipp ur köpekontrakt mellan Per Karlsson och Rudolf Hodder Stjernsvärd 1897:   1, 2, 3, 4

Min förmodan är att Nr 64 var huset efter det hus, där Pelle Monark hade sin cykelverkstad på 40-50-talen mot staden räknat.

Enligt ett köpekontrakt, som kan studeras nedan, köper vagnmakare eller f tyghantverkare Magnus Månsson Sommarin år 1898 en tomt utmed chausséen (Långebrogatan), söder därom.

Sommarin bor till en början inte på numret, han äger det bara. Den första boende är Alfred Persson Alm, stationskarl, arbetare, född 1877 29/3 i Trolle Ljungby. Han kommer från Nr 36 år 1902 och flyttar till Kristianstad 1904.

1904 flyttar Nils Ragnarsson, ladufogde, född 1867 13/8 i Borrby, in. Han kommer från Köpinge. Han har hustru och fem barn. Han flyttar vidare till Nr 69 redan 1905.

Samma år kommer Edvard Valfrid Pettersson Börjesson, f hofslagaresoldat, tyggårdsarbetare, född 1879 6/10 i Pjetteryd Kronbergs län. Han kommer närmast från Nr 54 och har hustru och två barn. De flyttar snart vidare till Kristianstads garnisonsförsamling 1906.

1905 flyttar även Gustaf Hugo Sommarin in. Han är skoarbetare, född 1885 29/8 i Kristianstads garnisonsförsamling och son till Magnus Månsson Sommarin, som äger huset. Han kommer från Knislinge, men flyttar till Malmö 1907.

1908 blir näste hyresgäst Carl Nilsson Bergholst, skomakare, född 1878 15/2 i Nosaby. Familjen består av fru och tre barn. De kommer från Nr 75.

1912 13/9 flyttar ägaren Magnus Månsson Sommarin med hustru in i huset från Kristianstad. Han är född 1843 13/1 i Matteröd. Han avlider här 1914 24/1, och hustrun Anna Charlotta Larsson flyttar till Nr 38 samma år.

1912 kommer också sonen Gustaf Hugo Sommarin, skoarbetare, tillbaka från Malmö med hustru och två barn. Samtliga flyttar tillbaka till Malmö efter faderns död 1914.

Detta år, 1914, kommer från Nr 39B en ny ägare, nämligen Håkan Walfrid Svensson, snickare, född 1879 19/1 i Visseltofta. Även hans (förmodade) syster fröken Sigrid Svensson, född 1873 19/11 i Visseltofta flyttar in 1914 31/12 från Visseltofta. Hon står som formell ägare till huset.

Walfrid Svensson är av äldre vilanbor känd som snickare och möbelhandlare i det tvåvåningars tegelhus som senare ägdes av Lassesson, som drev billackering på baksidan. I affärslokalen mot Långebrogatan fanns på 50-talet Pärssons Läder och därefter Arena-TV. Om detta hus byggdes redan 1902, då den förste hyresgästen flyttade in, är inte känt. Det kan ha funnits en äldre byggnad här, kanske var det det lilla trähus, som var inklämt mellan Pelle Monarks och tegelhuset. Det var kanske det ursprungliga Nr 64.

Enligt doplängden bodde vidare här år 1920 lokeldare Ernst Emil Olsson, och 1923 också lokeldare Albin Nilsson.

Klipp ur köpekontrakt mellan Magnus M. Sommarin och Rudolf Hodder Stjernsvärd 1898:   1, 2, 3, 4, 5

Den 1 februari 1898 köper snickaremästare S Dahlberg denna tomt av Rudolf Hodder Stjernsvärd. Förmodligen rör det sig dock om Nr 62 ovan!

Klipp ur köpekontrakt mellan S Dahlberg och Rudolf Hodder Stjernsvärd 1898:   1, 2, 5, 6, 7, 8

Den enda notis som påträffats i kyrkböckerna angående Nr 65 är i dopboken för år 1939. Då föds på numret Carin Ann-Marie, dotter till charkuterist Nils Anders Gösta Nilsson f 1910 och hans hustru Saga Margaretha Lefin f 1910. Enligt uppgift hade de en charkuteributik i den fastighet, där senare Cykel-Pelle eller Pelle Monark hade verkstad/affär mittemot Vilans torg på hörnet Hantverkaregatan/Långebrogatan. Detta är hittills det enda som pekar på att detta hus var Nr 65.

Det troliga är att Nr 66 var fastigheten, där Westerbergs, senare Ericssons, charkuteriaffär låg. En enda notering i kyrkböckerna finns i död- och begravningslängden för 1914. Då avlider här f lantbrukaren Ola Nilsson f 1835. Vidare gifter sig 1936 hembiträdet Herta Jarl f 1913 med telefonarbetare Bror Egon Karlsson i Sölvesborg f 1914.

I en notis i Kristianstadsbladet sommaren 1964 angående rivningarna på Vilan kallas detta hus för det "Lindborgska huset". Det bör ha samband med timmerhandlare Carl Hjalmar Lindborg, som återfinns i kyrkböckerna på Nr 35, 129 och 39A. Han får en son på Nr 39A år 1918 men kan därefter ha flyttat till Nr 66 efter Ola Nilssons död 1914. Han bör ha bott här ganska många år för att huset skulle börja kallas "Lindborgska". När Westerbergs charkuteri öppnade här vet jag inte, Ericssons tog över 1945.

Nr 67 är det hus som Nils Svensson f 1869, allmänt kallad Boka-Svensson, köpte någon gång runt 1915 och efter en tid övertog den i fastigheten befintliga speceriaffären. Svensson bodde här fram till början av 1960-talet. Affären drevs från 1930- eller 40-talet av fröken Agnes Mårtensson fram till nedläggelsen omkr 1960.

Den förste handlaren här var troligen Per Jeppsson f 1841 i Holmby, inflyttad 1884 till Nr 32 från W Sallerup. Han flyttade 1885 som ägare till ett hus på Nr 10, och jag förmodar, att detta hus blev Nr 67 omkr sekelskiftet 1900, kanske efter ny- eller ombyggnation. 1899 köper han nämligen en tomt av Östra Skånes Järnvägar, som då blivit ägare till stora delar av Nr 10. Per Jeppssons hustru Karna Persdotter f 1839 i Borlunda avlider på Nr 67 år 1906. Här bör alltså ha varit en handelsbod redan från ca år 1885.

Klipp ur köpekontrakt mellan Per Jeppsson och Östra SkÃ¥nes Järnvägar 1899:   1, 2, 3, 4, 5, 6

I husförhörslängden för 1893-98 finns följande uppgifter på Nr 10 om Per Jeppsson:

Huseg. Handl. Per Jeppsson 1841 Holmby
H. Karna Persdotter 1839 Borrlunda
Barn: Anna 1867 Holmby, Alfred 1876 W Sallerup, Johanna 1877 W Sallerup, Axel Jeppsson Sterner Filare 1871 Hurfva
Inh Bageriidkerska Anna Jeppsson 1867 Holmby M-län

Dottern Anna drev således någon form av bageriverksamhet, antingen i huset på Nr 10, där hon bodde, i så fall troligen i samma hus Per Jeppsson hade sin affär, eller någon annanstans.

En annan handlare tycks också ha bott i huset samtidigt med Per Jeppsson, nämligen Gustaf Henrik Andersson Borg f 1877. Han får 1905 en son på detta nummer. Han återkommer senare som handlare på Nr 69. Se detta Nr!

En tredje handlare var diversehandlare Karl Persson f 1881. Han gifte sig på Nr 67 år 1913 med åbodottern Anna Svensson f 1891. De fick 1914 dottern Anna Greta. Man kan förmoda, att han efterträtt Per Jeppsson som ägare till affären, kanske i samband med sitt giftermål.

Den första notis som rör Boka-Svensson härrör från död- och begravningsboken 1917, då hans dotter Erika f 1906 (på Nr 52) avlider. Hans hustru Ingrid Nilsson, f 1878, dör 1934. Se vidare om Boka-Svensson här!

Yrken som varit representerade på Nr 67: handlande, smedgesäll, instrumentmakare, packmästare, bageriarbetare, tapetserare, telegrafist, rörläggare

De första åren bodde vidare bl a följande personer här:

Arbetare Karl Fredrik Andersson f 1866 och hustrun Anna Åkesson 1877. Vigda 1904
Bryggeriarbetare Jöns Olsson f 1874 och hustrun Karin Jönsdotter f 1871. B. Elisabet 1904
Maskinarbetare Nils Trobeck f 1877 och hustrun Nilla Persson f 1870. B. Ania Linnea Hansine 1904, Olga Elina Elisabeth 1906
Gjuteriarbetare Nils Ros f 1877 och hustrun Anna Persdotter f 1875 B. Signe Adina 1905
Änkling, fabriksarbetare Emil Fredrik Utter 1880 och hustrun jungfru Mathilda Nilsson f 1879. Vigda 1906. B. Ernst Ture 1907

Yrkesbeteckningar på Nr 68 var bl a: telefonuppsättare arbetare bryggeriarbetare maskinarbetare gjuteriarbetare varuutkörare kylfabriksarbetare verkstadsarbetare plåtslagare snickeriarbetare bromsare kontorist järnsvarvare textilarbetare

Härlöv Nr 69 med tomtbeteckningen 35 såldes i april 1902 av Östra Skånes Järnvägar till S. Ekelöf och Karl Ekelöf. Det handlar om hörnhuset Torggatan/Långebrogatan, där senare Sture Nilsson drev sin speceriaffär.

1910 får Karl och Hulda sonen Nils Arthur, 1911 dottern Astrid Elisabet, 1912 Karl Herbert och 1914 Karl Egon. De bor då på Nr 38, "Dahlqvistahuset" mittemot Nr 69.

Den första boende på Nr 69, som man stöter på i de kyrkböcker jag haft tillgång till, är Handlande Gustaf Henrik Andersson Borg f 1877 o h Sigrid Nilsson f 1884. De får 1906 dottern Ebba Birgit Gudrun. De har tidigare fått sonen Nils Gustaf Allan f 1905 på Nr 67. Det är troligt att Borg har startat speceriaffären här, som senare blev Sture Nilssons. Han är kvar på numret åtminstone året 1914, då han får sonen Stig Gustaf Birger.

Ytterligare en handlande finns med 1912: Per Nilsson Dahl f 1869 o h Selma Nilsson f 1879. De får det året sonen Knut Axel. Det är möjligt att Per Dahl hade den affär som senare blev Fritz Olssons. Maskinist Fritz Alfred Olsson f 1877 o h Emma Karolina Jönsson f 1876 fick 1910 en son med namnet Frans Evald. Emma Karolina dog 1920. Då kallade Fritz Olssons sig manufakturhandlare.

Ett par andra tidiga boende var:

Magasinsbokhållare Nils Ragnarsson 1867 o h Lovisa Persson 1869 B. Greta Ragnhild 1906
Snickare Gottfrid Stålberg 1876 o h Anna Maria Mattsson 1881 B. Gunnar Sigvard 1907, Martha Ninnie Ingeborg 1910
Smidare Karl Emil Klang 1881 o h Anna Sofia Olsson 1880 B. Greta Viola 1908

Klipp ur köpekontrakt mellan köparna S. Ekelöf och Karl Ekelöf och säljaren Östra SkÃ¥nes Järnvägar 1902:   1, 2, 3, 4, 5, 6, 7

Yrken som representerades i huset: handlande magasinsbokhållare snickare smidare skoarbetare mjölnardräng maskinist packmästare gjuteriarbetare grovarbetare bokhållare sadelmakare måleriarbetare utkörare trädgårdsmästare lokeldare skomakare jordbruksarbetare slaktare typograf vulkanisör slakteriarbetare fabriksarbeterska

I förlängningen av Hantverkaregatan 12, som ägdes av August Björklund nedan, byggde sonen Carl Björklund på tomt Nr 70 omkr 1940 en ny fastighet, Hantverkaregatan 10, varvid begreppet "Björklunds" ytterligare utökades.

Tomten Härlöv Nr 70 såldes redan 1901 av Östra Skånes Järnvägar till handlande Per Jeppsson på Nr 67, en tomt som han förvärvat redan 1899. Vem som övertog tomt Nr 70 efter Per Jeppsson är okänt. Kanske var det August Björklund. Den låg tydligen obebyggd i runt 40 år.

Klipp ur köpekontrakt mellan Per Jeppsson och Östra SkÃ¥nes Järnvägar 1901:   1, 2, 3, 4, 5, 6, 7

Då tillgängliga kyrkböcker ännu inte sträcker sig längre än till 1940, finns inga noteringar från denna fastighet. Familjen Carl Björklund bodde här fram till Carl Björklunds bortgång 1953

Härlöv Nr 71 var fastigheten som var byggd i vinkel på Torgatan 3/Hantverkaregatan 12, och som allmänt kallades "Björklunds" p g a att August Björklund, ägaren till Långebro Mekaniska, bodde här och även ägde huset i många år från början av 1900-talet till sin död 1939, varefter det övergick i arvingarnas ägo. I husets förlängning på Hantverkaregatan byggde sonen Carl Björklund på Nr 70 omkr 1940 en ny fastighet, Hantverkaregatan 10, varvid begreppet "Björklunds" ytterligare utökades.

Vilket år som August Björklund övertog fastigheten är oklart. Handskmakeriarbetare, skinnfärgare och byggmästare Carl Nilsson Lindqvist köpte tomten av Östra Skånes Järnvägar 1901. Han bodde i fastigheten så sent som 1908, då han fick en son på numret.

August Björklund flyttade 1891 från W Wram till Härlöv Nr 44, Bruksgatan 10, med hustrun Carolina Andersson. De hade gift sig 1890. Nr 44 ägdes då av skräddare Jakob Ring. Här föddes August Björklunds barn Betty 1890 och Carl 1893. 1894 flyttar familjen till Nr 42, Bryggerigatan 12, där dottern Agda föds 1897. Samma år flyttar man tillbaka till Nr 44, och August Björklund skrivs då som ägare till fastigheten. Dottern Maria Augusta föds här 1899. Hur länge familjen bodde kvar på Nr 44 är okänt, men tidigast 1908, enligt ovan, övertar August Björklund Nr 71.

Klipp ur köpekontrakt mellan Carl Nilsson Lindqvist och Östra SkÃ¥nes Järnvägar 1901:   1, 2, 3, 4, 5, 6, 7